Sverige är i regel ett snällt teaterland, med en ovanligt artig publik. Men försöker man få tonåringar att gå på balett mot deras vilja kan det gå som på Göteborgsoperan. De uttråkade eleverna som såg en skolföreställning av Stravinskij+ i september kastade stinkbomber i orkesterdiket redan ett par minuter in i föreställningen. Otäckt tyckte konstnärerna, bröt föreställningen och ville helst polisanmäla. Musikerna på Göteborgsoperan lär visst ha varit med om att suddgummin, godis och liknande kommit flygande under tidigare skolföreställningar och det låter förstås urtrist. Och stinkbomberna var säkert outhärdliga.
Men frågan är vem som behöver uppfostring – eleverna eller deras lärare? Har någon överhuvudtaget frågat kidsen om de vill gå på klassisk balett? Eller är det ett ”nödvändigt ont” som måste prickas av på läroplanen? Hade de kastat stinkbomber om det var en föreställning som de själva valt att gå på? Knappast. Kanske är det främst idén om att pracka på folk kanoniserad ”kvalitetskultur” som stinker?
Nummer på:
Balk 1 top
-
Recensioner
- Metropolis, Kulturhuset Stadsteatern
-
Född ond, Brunnsgatan Fyra





-
Skuggland, Dramaten





-
Ronja Rövardotter, Kulturhuset Stadsteatern





-
Tartuffe, Göteborgs stadsteater





-
Fördjupning
- Årets bästa – redaktionens val 2014
- Snart en smartphone i varje salong
- Isabel Cruz Liljegren
- Hej Anneli Alhanko!
- Ny chef söker konstnärlig målsättning
Läsarfråga
Loading ...





