STOCKHOLM. Själv kallar hon sig en ”glad skit”. Från och med fredagen har skådespelerskan Lil Terselius ytterligare en titel: Årets O’Neill-stipendiat 2000, ansedd som den finaste utmärkelsen en svensk skådespelare kan få.
– En stor ära och verkligen roligt, sade hon själv om utmärkelsen.
Tillsammans med skådespelarkollegor från Dramaten stod hon i artistfoajén och lyssnade när teaterchefen Ingrid Dahlberg läste upp motiveringen:
– Skarpa och igenkännande gestaltningar av stora kvinnoroller är något som man osökt förknippar med Lil Terselius.
– I pjäser av Margareta Garpe, Lars Norén, och P O Enquist har hon gett publiken oförglömliga porträtt. Vi har en mycket värdig stipendiat, sade Ingrid Dahlberg.
Lil Terselius själv skrattade bara lyckligt och sade:
– Jag tänkte inte på mig själv som en stipendiat. När jag blev uppkallad till Ingrid hade jag ingen tanke på O’Neill-stipendiet. Här på Dramaten finns så många skådespelare som är värda det.
Priset instiftades av dramatikern Eugene O’Neill 1956 i samband med att han skänkte ett antal pjäser, däribland Lång dags färd mot natt till Dramaten.
Kanske resa
Förutom äran består utmärkelsen också av 30 000 kronor.
– Vad jag ska göra med pengarna? Jag ska njuta av dem och sätta sprätt på dem, kanske genom en resa. Jag tycker inte pengar ska ligga på hög, säger hon.
Lil Terselius kom till Dramaten redan 1970. Karriären har gått via skilda roller som Klas Klättermus, Lady Macbeth och Mama Morten i Chicago. Men hela tiden med samma målsättning.
– Jag är en glad skit. Jag grabbar mig an utmaningar, ”ska Lil göra det?”, säger folk, Javisst, säger jag.
– Jag har provat en mängd med saker och inte velat bli placerad i ett fack. Rollen som Lucietta i Gruffet i Chiozza var mitt genombrott, Klas Klättermus älskade jag att göra, säger hon.
Varierad erfarenhet
Just nu gestaltar hon Eva i Agneta Pleijels pjäs Standard Selection.
– En underbar pjäs och en stor utmaning, precis som jag vill att det ska vara.
Utanför Dramaten har hon arbetat såväl med radio, TV och, film. Men hela tiden med Dramaten i hennes hjärta.
– Tjusningen är att det är en teater med traditioner i ordets bästa bemärkelse. Den mängden duktiga skådespelare hittar du inte någonstans i hela Europa.
Vad ser du helst själv om du går på teater?
– Jag är allätare, men det måste angå hjärta och hjärna. Sedan vill jag att det ska vara kvalité. Det ska vara bra gjort och jag vill inte bli lurad.
FAKTA OM O´NEILLPRISET
O’Neillstipendiet instiftades av dramatikern Eugene O’Neill 1956 i samband med att han skänkte ett antal pjäser, däribland Lång dags färd mot natt till Dramaten.
Inga Tidblad och Lars Hansson var de första som fick stipendiet. Sedan dess har bland annat följande skådespelare fått stipendiet:
1964 Sif Ruud
1969 Jan-Olof Strandberg
1974 Margaretha Krook
1975 Ernst-Hugo Järegård
1982 Jarl Kulle
1988 Bibi Andersson och Jan Malmsjö
1993 Lena Endre
1998 Marie Göranzon
1999 Keve Hjelm
Loading ...
