Helena Franzéns nya verk To Make This Up är ovanligt på så sätt att det samtidigt finns i två uppsättningar. Artic Dance Circle uppsättningen som premiärvisades i Piteå i början av september och Turteateruppsättningen som hade Stockholmspremiär i Kärrtorp i torsdags.
To Make This Up/Turteatern framförs på ett intrikat ljussatt scengolv som på samtliga sidor omges av publik, vilket skapar en känsla av att vara mycket nära. Också dansarna, Katarina Eriksson och Elizaveta Penkova, är mycket nära varandra. Energin som uppstår ur spänningen mellan dem ger upplevelsen av att de befinner sig i en egen värld.
Helena Franzéns sofistikerade och minutiöst strukturerade koreografi framförs med precision och en intensiv medvetenhet om kroppens läge i rummet. Därigenom förverkligas koreografins möjligheter av dansarna på ett sätt som ger både dem och koreografen all heder. Överraskande nog finns det också plats för en genuin dansglädje vilket gör verket mer lättillgängligt än det annars skulle vara.
Koreografin väcker också frågan om vad som gör en människa mänsklig. Från att i inledningen ha rört sig på huk i gravitetsutmanande positioner likt abstrakta väsen blir dansarna i samma stund som de ställer sig upp mänskliga subjekt. Kanske som en markering av människoblivandet genomför Katarina Eriksson det solo som är verkets klimax, på ett golv som för en stund lyser intensivt gult.
Stefan Johanssons komposition fångar lyhört upp det dynamiska förloppet i To Make This Up. Därför förvånar det mig att musiken han skapat för det liveband som medverkar i konserten i akt två är så variationslös. Istället blir det Markus Grankvist läckra laserkonstverk och Helena Franzéns och Agnieszka Dlugoszewskas duett som gör konserten intressant. Sammanbitet och kompromisslöst skrider Franzen om och om igen över den rökfyllda scenen, rakt mot publiken tills det plötsligt är som om dansen bryter sig fram ur hennes kropp.
Uppfylld av den sofistikerade koreografin blir jag, när jag kliver ut ur salongen, nästan förvånad över att jag fortfarande befinner mig i Kärrtorp och inte i New York.
Loading ...
