I sin resa runt Stockholm och världen har Moderna Dansteatern nu kommit till Kungsträdgårdens isbana. På denna bortglömda juvel i huvudstadens mitt framförs programmet Contemporary on ice med koreografier för isdans skapade av Lotta Melin, Helena Franzén, Virpi Pahkinen, Katarina de Bourg, Marie Fahlin och Su-En.
Kvällens värd – och stjärna – är Charlotte Engelkes som tycks fungera lika bra på alla underlag. Med njutbar självklarhet tar hon isen och publiken i besittning – jag skulle inte ha något emot en föreställning betitlad ”Engelkes on ice”. Med repliker som är lika vassa som hennes skridskoskär, läckra kreationer och ett parasoll leder La Engelkes varligt publiken genom föreställningens fem verk och en överraskning.
Programmet inleds av performancenumret Polarstation Zebra svarar ej av Lotta Melin. Ett hundratal statister i märkliga vita kreationer färdas långsamt genom staden till Kungsträdgården. Framme vid isbanan vakar de i upphöjd tystnad över fem isdansare som rör sig runt tre mobila igloor. Exakt vad som händer är inte lätt att räkna ut men det är en effektfull inledning.
I kontrast till Melins vita verk låter Helena Franzén sina tre manliga dansare röra sig som svarta skuggor över isen i verket Magpie’s nest. Franzén är nog den koreograf som bäst förmår överföra sin koreografiska stil till isen. Jukka Rintamäkis stämningsfyllda musik ger koreografin en suggestiv inramning.
Under lördagens Contemporary on ice-föreställning genomförde Su-En sitt performance Ice age, där hon omslingrad av sjögras släpade sig fram över skridskobanan för att påminna om hur även den oövervinnerliga isen vid polerna tunnas ut av växthuseffekten. På så sätt tillfördes programmet en politisk udd som saknades under premiären.
En liten men naggande god överraskning kom i föreställningens slutskede, under applådtacket, när en skridskoutrustad Virpi Pahkinen gjorde några rörelser som fick mig att längta efter att se henne själv dansa på isen. Kanske sker det nästa gång? Contemporary on ice är ett modigt experiment av samtliga inblandade och jag hoppas på en fortsättning med nya och fördjupade möten mellan koreografer och konståkare och is.
Loading ...
