Nummer

Först ut var Staffan Westerberg med föreställningen Pite 55 på Norrbottensteatern. Det är inte första gången denne säregne teaterman utforskar den hårfina gränsen mellan dårskap och normalitet. Här har han dock tagit steget fullt ut och förlagt handlingen till Piteås numera nedlagda mentalsjukhus Pite 55. I en sorglig, drastisk och förstås väldigt rolig föreställning får vi möta dess invånare i vad som beskrivs som en musikalisk tingeltangel show.
   Snäppet allvarligare är Ulf Fredrikssons dramatisering av Nikolaj Gogols En dåres anteckningar som spelas på Anatomiska teatern, Gustavianum i Uppsala, under namnet En dåres dagbok. Gustav Levin gestaltar den fattige skrivaren som misslyckas med att komma upp sig i maktens korridorer, får hallucinationer och till sist drabbas av storhetsvansinne. Gogols text är en av de första schizofreniskildringarna i modern litteratur och en riktig dissektion av en förvirrad människas själ.
   
Dramaten står på tur
Som om detta inte vore nog hänger Dramaten på med Joe Penhalls En blå apelsin i regi av Stefan Larsson. I denna nyskrivna pjäs som utspelar sig på en psykiatrisk klinik får vi möta den 24-årige, svarte patienten Christopher som påstår att han är son till diktatorn Idi Amin. I pjäsen gestaltas både etniska konflikter och olika uppfattningar om vad psykiatrisk vård bör vara. Den ena psykiatern anser nämligen att Christopher är mentalsjuk medan den andre menar att han tolkar verkligheten på ett sätt som den vita världen inte förstår.
   Vad detta plötsliga sceniska intresse för ämnet bottnar i är svårt att veta. Kanske är det en kommentar till de senaste årens nedmonteringar av mentalsjukhus som fått till följd att åtskilliga vilsna själar tvingats klara sig bäst de kan ute i samhället.
   Eller är psyktrenden på våra scener ytterligare ett uttryck för sekelskiftesfrossan och den förvirrade nutidsmänniskans funderingar kring det nya millenniet?

MALMÖ. Dubbelt festligt blir det vid premiären för Skånes Dansteaters nästa produktion Love Conversations, med koreografi av italienaren Guido Tuveri.

Förutom att Guido Tuveris verk med sitt utpräglade kärlekstema får premiär, är det också invigning av Skånes Dansteaters nya, mobila scen. Detta äger rum torsdag 22 mars i Vårsångshallen, Kastanjegården i ytterstadsdelen Fosie.
   Med Love Conversations vill koreografen Guido Tuveri skildra alla de olika känslor, beteenden och uttryck som förknippas med begreppet kärlek och han har låtit sig inspireras av den franske litteraturteoretikern Roland Barthes bok Kärlekens samtal: Fragment (Fragments d’un discours amoureux).
   På scen ses dansarna Ingrid André, Carlos de la Fe, César García, Jenny Jacobsson, Eddy Jesenkovic, Vidar Maggason, Stina Mårtensson, Charlotta Ruth, Reidar Sjöset, Nelson Smith och Katarina Wallmo, samt trumslagaren Fuji Semeni Makarenga.

FORSKNING. Sanningen om William Shakespeare sägs, än en gång, vara i färd med att uppdagas. Denna gång har en tysk litteraturforskare studerat bardens andliga liv.

Litteraturforskaren Hildegard Hammerschmidt-Hummel, som är professor i anglistik i Mainz, hävdar i en nyutkommen bok att Shakespeare kan ha varit katolik. I så fall lär han ha varit det i hemlighet eftersom katolicismen på hans tid bekämpades med förbud i England.
   Professorn åberopar tidigare okänd dokumentation och anför att Shakespeare var medlem av ett hemligt katolskt sällskap. Hon söker också kasta ljus över en föga utforskad tid i författarens liv, åren 1585-1592. Under den tiden ska Shakespeare bland annat ha rest till Rom tre gånger.

STOCKHOLM. På lördag den 24 mars blir det fest hela dagen på Rosenlundsteatern när Dansgruppen Agnes firar sitt 10-årsjubileum.

Agnes bildades 1991 av fem dansare/koreografer som just gått ut Danshögskolan. De ville göra något eget och så här säger en av medlemmarna, Åsa Fagerlund, om vad Agnes vill ge sin publik:
   – Vi vill få ut dans till många människor och förmedla dansglädje och visa att man får skratta på en dansföreställning.
   Publiken kommer att få många tillfällen att skratta under jubileumsfestligheterna. Firandet inleds klockan 14.00 med premiären på Geograferna som passar för barn från fem år. Med hjälp av karta och kompass letar sig tre äventyrare fram i världen. Men vilken väg är bäst, den kortaste eller den roligaste och vem bestämmer?
   På kvällen, från kl 19.00, blir det dans, musik, poesi och festliga upptåg för vuxna. Bland de inbjudna gästerna återfinns poeten Lina Ekdahl, musikgruppen Sanctum och performancegruppen Dan, Gustav och Susanne. Efter föreställningen öppnar baren och då är det publikens tur att dansa till läcker musik.

STOCKHOLM. Skådespelaren, regissören och Strindbergstolkaren Keve Hjelm har utsetts till 2001 års mottagare av Strindbergspriset.

I motiveringen från styrelsen för Strindbergssällskapet som delar ut priset heter det bland annat att Hjelm får priset för ”hans passionerade och inspirerande förhållande till Strindbergs dramatiska teori och praktik i Sverige och världen”.
   Förra årets mottagare av priset var Radioteatern.

Artisten Ann-Margret, som just nu turnerar med musikalen The best little whorehouse in Texas i USA, har för andra gången på mindre än ett halvår blivit utsedd till Årets svenskamerikan.

Jämtlandsfödda USA-stjärnan Ann-Margret kan snart ståta med att ha blivit Årets svenskamerikan två år på raken. I oktober förra året fick hon Eliason-priset, en av flera priser som går till Årets svenskamerikan. I år är det dags igen, denna gång i form av Vasa Orden av Amerikas utmärkelse Årets svenskamerikan 2001. Frågan är om inte årets utmärkelse smäller högre än Eliason-priset.
   Förra året delades utmärkelsen ut av svenska konsulatet i Los Angeles. I år däremot får Ann-Margret lov att åka till det gamla landet, Sverige, för att ta emot priset av kungen och drottningen.
   Ann-Margret, född Ann-Margret Olsson, emigrerade som barn till USA. Hon började som dansös och revyartist och har sedan dess även medverkat i en mängd filmer. Hon har också spelat i en rad TV-serier och gett ut skivor. På senare år har hon bland annat medverkat i Oliver Stones film Any given sunday och nu i dagarna turnerar Ann-Margret över hela USA som bejublad bordellmamma i musikalen The best little whorehouse in Texas.
   Tidigare svenskamerikaner som fått Vasa Orden av Amerikas utmärkelse Årets svenskamerikan är bland andra astronauten Edwin Aldrin, författarinnan Signe Hasso och ordföranden i USA:s högsta domstol William H Rehnquist. Förra året gick utmärkelsen till textilkonstnärinnan Helena Hernmarck.
   Utmärkelsen delas ut den 24 augusti.

Stefan Larsson är en av Sveriges mest spännande unga regissörer. Efter uppmärksammade uppsättningar av Henrik Ibsens Vildanden och Jean-Paul Sartres Lyckta dörrar på Dramaten har han nu premiär på Joe Penhalls En blå apelsin på samma teater.

På tal om kulturs Martin Dyfverman träffade honom under repetitionerna av pjäsen. I programmet som sänds på torsdag berättar denne tidigare Galeasenskådespelare om sin närmast romantiska syn på teatern och om sin tro på dess möjlighet att förändra världen.   
   Joe Penhall räknas till Englands mest lovande unga dramatiker och hans En blå apelsin är ett stycke rykande färsk och brännande aktuell dramatik. På ett psykiatriskt sjukhus finns den svarte patienten Christopher 24 år som påstår att han är son till diktatorn Idi Amin. En psykiater menar att han är mentalsjuk, en annan menar att Christopher tolkar verkligheten på ett sätt som den vita världen inte förstår och att han bör friskskrivas. I pjäsen gestaltas skickligt etniska konflikter och helt olika uppfattningar om vad psykiatrisk vård bör vara. Och mellan de två läkarna börjar en duell, där alla frågor ställs på sin spets och där den yngre plötsligt ser hela sin karriär hotad. På Dramaten kommer de tre rollerna att spelas av Reine Brynolfsson, Jonas Karlsson och Jimmy Endeley. I den bifogade länken kan du bland annat se en film från repetitionerna.
   På tal om kultur med Stefan Larsson sänds torsdagen den 22 mars i P1 klockan 9.35 med repris 23/3 klockan 11.10 och 24/3 klockan 15.03
   

Skådespelerskan Bibi Andersson gör det, regissören Agneta Elers-Jarleman gör det, scenografen Katrin Litsfeldt gör det också. Det är många kvinnor inom olika kulturella områden som hyllar August Strindberg.

Att Strindberg år 2001 skulle ha fyllt 152 år föranleder 22 kvinnor från 11 länder att samlas och besjunga honom i boken Ja, må han leva! Och genom denna brokiga hyllningskör löper en gemensam stämma av ren och skär beundran inför Strindberg.
   Problemet med boken blir följaktligen ett i princip okritiskt förhållningssätt till Strindberg och hans författarskap. Det är helt enkelt en smula tråkigt att sida upp och sida ned läsa om hur mycket alla beundrar honom; varje ny skribent tycks vilja överträffa den föregående i att tillskriva honom allt mer fantastiska egenskaper.

Bysten mattas
Då och då kan visserligen denna polerade byst mattas på grund av författarinnans vetskap om hur Strindberg såg på och behandlade kvinnor.
   Agneta Elers-Jarleman minns sina Strindbergsuppsättningar och drar utifrån hans levnadshistoria paralleller till sin egen barndom i ett hem präglat av patriarkal kulturelitism och kvinnlig överlevnadsförmåga. Hennes text blir en kärleksförklaring till modern, som ensam försörjde de sex barnen på sitt skrivande medan fadern koketterade i kulturella kretsar.
   Stina Ekblad finner en nyckel till Laura i Fadren genom att peka på att livsodugligheten, depressionen hos rollen, mycket beroende på den tid hon levde i.

Regissör tar upp kvinnliga skådespelares utsatthet
Susanne Flakes, amerikansk pjäsförfattare och regissör, är inne på ett intressant spår när hon talar om kvinnliga skådespelares utsatthet inför Strindberg, vilket blir extra påtagligt när de ska arbeta med regissörer som åsiktsmässigt ligger i linje med författaren.
   Ett perspektiv som tyvärr helt saknas i bokens avslutande samtal mellan de fem skådespelerskorna Stina Ekblad, Marie Göranzon, Anna Björk, Anita Björk och Siif Ruud. De verkar istället tävla sinsemellan i att berömma Strindberg. Här finns ingen gräns för hur bra han är. Det känns lite snopet
att ett samtal mellan så begåvade skådespelerskor inte resulterar i någonting annat än ett meningslöst gytter av smicker.

Många kvinnors beundran
Redaktören Barbara Lide förundras över hur det kan vara möjligt att en mängd kvinnor kan vara så personligt beundrande. Det är en tanke man verkligen hade velat att hon eller någon annan hade utvecklat i ett längre resonemang.
   Istället beklagar den japanska skådespelerskan och strindbergstolkaren Yuu Komaki att Strindberg inte hade någon riktigt storhjärtad kvinna vid sin sida – som kunde ha skyddat honom!
   Kanske avviker Ann-Margaret Mellberg mest från hyllningskören i sitt val att skriva en skönlitterär, drömsk text där verkligheten då och då får träda in i fiktionen. Hennes sätt att stanna vid det antydda känns smakfullt i denna volym. Det är också roligt att genom Bibi Anderssons bidrag få ta del av Var tog du elden?, en föreställning om de tre fruarna Strindberg.

Ett skeppet Wasa
Efter läsningen av Ja, må han leva! dröjer sig en smak av konflikträdsla kvar, som möjligen beror på att skribenterna inte riktigt har funnit något sätt att förhålla sig till Strindbergs kvinnohat.
   Närapå alla bidrag innehåller en medvetenhet om den kamp Stindberg förde mot kvinnors krav på rättigheter, både i dramer och romaner men också i sitt privatliv. Ändå vill ingen ta på sig rollen att kritisera honom, vilket leder till att hyllningarna tillsammans blir som ett skeppet Wasa. Tyvärr kantrar överdåd av det här slaget lätt och riskerar att göra läsningen ironisk.

STOCKHOLM. Till hösten sätter Folkoperan upp Wagners Rhenguldet för skolbarn. Uppsättningen är ett samarbete med Världsnaturfonden och är en del i en större miljömanifestation.

Längst ner i botten av floden Rhen finns en guldskatt, och av detta guld kan man smida sig en ring som ger dess ägare all makt i världen. Det är upptakten till dramatiken i Wagners svit Nibelungens ring vars stoff är hämtat ur fornnordisk och germansk mytologi. Rhenguldet är den första delen i sviten, vars övriga delar är Valkyrian, Siegfried och Ragnarök, och behandlar själva bortrövandet av guldet.
   Folkoperans uppsättning kommer att betona miljöaspekten – i och med bortrövandet av guldet uppstår en obalans på jorden och därför hämnas naturen.
   För regi och bearbetning svarar Claes Fellbom och för orkesterarrangemang står Kerstin Nerbe. Premiären äger rum 2 november.

MALMÖ. Skånskan har fått högre status, anser författaren Helmer Lång, initiativtagare till 20-årsjubilerande Skånska Akademien.

På lördagen firar sammanslutningen jubileum i Lund. Då kommer Hasse Alfredson och Birgit Nilsson att installeras som hedersledamöter i akademien. Samtidigt utdelas årets diplom till författaren och journalisten Jan Mårtensson samt trumpetaren Håkan Hardenberger.
   En grundtanke i akademien har genom årens lopp varit att stimulera utvecklingen av kulturen i Skåne. Ledamöterna vill också bidra till att hålla liv i den skånska språkvården.
   Helmer Lång har själv varit med och utarbetat en skånsk-dansk-svensk ordbok. Det finns många gamla fina ord att försöka gjuta liv i på nytt, tycker han.
   – Höjna! säger han, smått lyriskt.
   På skånska betyder det att det blir högre lufttryck, alltså att vädret håller på att bli bättre.
   – Det är så jäkla bra så att jag använder det dagligen, säger Helmer Lång.
   Han tror själv att Skånska Akademien har betytt mycket för att medvetandegöra skåningarna om den egna identiteten. När Skånska Akademien startades för 20 år sedan var attityden mot skånskan fortfarande överlägsen, tycker han.
   – Tidigare var en skåning på scenen bara en komisk figur.

ÖREBRO. Länsteaterns nästa produktion är Tove Alsterdals relationsdrama Dotter, med premiär 17 mars.

Relationen mellan mor och dotter är kanske den mest komplicerade av alla relationer, och det är just denna som hamnar i rampljuset när Mia Nilsson sätter upp Tove Alsterdals Dotter på Studion hos Länsteatern i Örebro.
   Pjäsen skildrar en sammandrabbning mellan en mor och hennes dotter, just som dottern flyttat hemifrån och de egentligen borde vara fria från varann. I rollerna ses Malin Berg och Zara Zimmerman.

STOCKHOLM. Lördag 17 mars är det premiär för klassikernas klassiker – Shakespeares Hamlet – på Orionteatern.

För regi, koreografi och bearbetning står Ulf Friberg (som även spelar Horatio i föreställningen) och Annika Boholm.
   I rollistan återfinns dansare som Niklas Ek och Katarina Eriksson, men även något så hemlighetsfullt som ”kvällens gäst”. Prins Hamlet spelas av Jakob Stefansson.

STOCKHOLM. Fredagen 16 mars är det premiär för Stockholms improvisationsteaters dokusåpa LOSER.

Improvisationsteaterns nästa produktion blir en parodi på vår tids kanske störtsta mediafenomen – dokusåpan.
   Improviserad förnedring utlovas samt en möjlighet för publiken att under varje föreställning rösta ut den sämsta skådespelaren.
   Vid den stora finalen 5 maj koras tidernas första Dokuimprovisatör, det vill säga den skådespelare som blivit utröstad minst antal gånger.

LUND. Till hösten startar i Lund Sveriges första eftergymnasiala kulturutbildning för lindrigt förståndshandikappade.

Det handlar om en treårig grundläggande utbildning i musik, konst och teater. En av initiativtagarna, musikpedagogen Christel Nilsson, säger till SVT:s Sydnytt att de förståndshandikappade har mycket att tillföra kulturlivet.
   – De har ofta nära till känslorna och när vi får jobba med det så blir det ofta väldigt bra, säger hon.
   Bakom utbildningen i Lund står den ideella föreningen Kulturcentrum Skåne och de huvudsakliga finansiärerna är Region Skåne, Lunds kommun och Allmänna Arvsfonden. Undervisningen ska bedrivas i egna lokaler med sex halvtidsengagerade lärare. Efter ansökningar nu under våren tas 15 elever ut till kursstarten i höst genom inträdesprov.
   – Det är viktigt att betona att det handlar om en grundläggande utbildning. Man blir inte färdig musiker eller skådespelare, säger Christel Nilsson till TT.
   Hon jämför närmast med den utbildning som finns på folkhögskolor. Skolan kommer också att engagera sig för att hjälpa eleverna att hitta praktikplatser på olika kulturinstitutioner under utbildningstiden.

KÖPENHAMN. Konsertsalen på Tivoli i Köpenhamn har den här säsongen 86 konserter på sitt program. Det innebär en lätt bantning jämfört med förra året, då det var 115 konserter.

Bland begivenheterna i år kan nämnas den helt nya baletten HC Andersen som spelas i maj med både danska och internationella balettstjärnor.
   I samarbete med Det Kongeliges Verdi-festival framförs utdrag ur operorna Ernani, Otello och Simon Boccanegra.
   Internationella violinister medverkar i ett musikprogram med stycken av Ravel, Sarasate, Sibelius och Tjajkovskij.
   Under juli månad bjuder Tivoli på en festival med titeln Mozart m m. Givetvis bjuds där musik av Mozart – men också av Haydn, Beethoven och Schumann.

HELSINGÖR. Liksom förra sommaren kommer Hamlet i år att spelas på slottet Kronborg i Helsingör – det slott där William Shakespears drama verkligen utspelas.

I augusti ger det litauiska teatersällskapet Menofortas fyra föreställningar av det klassiska dramat som väntas locka teaterälskare från hela världen.
   Sällskapet turnerade världen runt med föreställningen förra året och prisbelönades som Europas bästa teater, rapporterar Sveriges Radio Malmöhus.
   Förra sommaren gav brittiska The Royal National Theatre åtta föreställningar av Hamlet under bar himmel på Kronborg.

STOCKHOLM. Stiftelsen Kungliga teaterns solister delade på onsdagen ut tre stipendier ur fonder som upprättats i tre legendariska svenska operasångares namn.

Årets Jussi Björlingstipendium går till mezzosopranen Ingrid Tobiasson som för närvarande gestaltar Klytaimnestra i Richard Strauss Elektra på Kungliga Operans scen.
   Set Svanholmstipendiet delas mellan tenorerna Lars Cleveman och Jonas Degerfeldt. Cleveman är aktuell på Operan under våren som Verdis Don Carlos.
   Årets Joel Berglundstipendium delas mellan basbarytonen Markus Schwartz som studerar vid Sibeliusakademien i Helsingfors och mezzosopranen Elisabeth Jansson som bedriver studier vid Royal Academy of Music i London.

La Bohème av Giacomo Puccini innehåller en av operalitteraturens mest kända och älskade arior – ”Så kall ni är om handen”. Det är poeten Rodolphe som brister ut i den berömda frasen när han tar den lungsjuka Mimis hand i första akten. På lördag sänder P2 La Bohème direkt från Metropolitanoperan i New York.

Fonden för kärlekshistorien mellan Mimi och Rodolphe, som slutar när hon dör i hans armar, är de fattiga bohemernas liv i Paris latin kvarter.
   Just nu spelas en föreställning på Göta Lejon i Stockholm som kan sägas vara en La Bohème i modern tappning nämligen rockmusikalen Rent. Här är handlingen förlagd till New Yorks Lower East Side . Ett område där hemlösa, husockupanter, knarkare och gatumusikanter har funnit sin hemvist.
   På Metropolitan spelas huvudrollerna som Mimi och Rodolphe av Miriam Gauci respektiv Frank Lopardo. Metropolitanoperans kör och orkester spelar under ledning av Steven Crawford. La Bohème sänds lördagen den 17 mars klockan 19.30 i P2.
   Urpremiären var 1896 i Turin i Italien. Tillsammans med Tosca(1900) och Madame Butterfly (1904) grundlade Puccini med La Bohème sitt världsrykte och upphöjdes till Giuseppe Verdis arvtagare.