Konsten att lämna över en teater

Under de nära 25 år Eva Bergman haft det konstnärliga ansvaret har mycket hänt med Backateatern. Den har fått status som nationell scen för barn- och ungdomsteater. På Backa har man satt upp klassiker på ett nyskapande sätt och aktivt arbetat mot en ung publik, där invandrarna kommit att utgöra ett växande inslag.
   Backateatern har också gjort sig känd för sina internationella gästspel och samarbeten, bland annat med teatergrupper i Afrika.

Musiken viktig
Musiken spelar en stor roll i den teatersyn som kommit att växa fram på Backateatern, där varje föreställning arbetats fram i tätt samarbete med teaterns egna musiker. Hur förvalta detta arv och hur ska teatern nu gå vidare? Om detta samtalar Eva Bergman och Alexander Öberg med kulturjournalisten Kristian Saag i P1, fredag 28 juni klockan 18.15.

Kabaré på räls

Sedan 1995 har teaterföreningen Pegasus, Folkteatern och Gävles tågmuseum samarbetat. I dramatiserade guidningar på järnvägsmuseumet har man spelat upp scener i en autentisk miljö för besökarna.
   – Sommaren 1996 satte vi upp spelet Det stora tågspektaklet, en tvåtimmarsföreställning med ett 40-tal deltagare, berättar Michael Skoglund som är en av Pegasus medlemmar.
   Pjäsen var en exposé över Gävles historia ur ett järnvägs- och klassperspektiv. Det var aristokrati mot entreprenörer, arbetarklass mot överklass och industrisamhället mot jordbrukarsamhället.

Unik teaterform
Inför säsongen 2001 kläckte gruppen, tillsammans med museichefen Robert Sjöö, idén om att spela teater på rullande tåg. Då spelades en egenproducerad fars som hette Lik i lasten eller Döden på Norra Stambanan för passagerarna.
   – Publikreaktionerna har varit mycket positiva, men recensionerna i lokalpressen har i kultursnobbig anda varit lite mindre entusiastiska, berättar Michael Skoglund.
   Att spela teater på ett tåg i rörelse är de ensamma om i Sverige, och denna annorlunda företeelse kommer att fortsätta även till hösten.
   – Vi ska sätta upp en liten kabaré anpassad för det lilla järnvägsvagnsformatet, avslutar Michael Skoglund.

Stå-uppkomiker pratar om motstånd

Hans fullständiga namn är Loran Özz Ceko Nûjen. Han föddes 1975 i en by bland de kurdiska bergen på 2 500 meters höjd och kom till Sverige som flykting 1983.
   – Mitt sommarprogram ska handla om motstånd. Det motstånd jag fått växa upp med, det motstånd jag mött, det motstånd jag sett, det motstånd som inger hopp och skänker förtvivlan, säger Özz Nûjen.
   Han utlovar ett program byggt av billiga ord som manar till handlingar som kostar.
   Sommar med Özz Nûjen kan höras i P1, fredag 28 juni kl 13.05, repris kl 23.10

Sommarpanelen ser Godspell

Det blir diskussioner blandade med sång och predikan från parkvakten som kanske ändå inte är en vanlig parkvakt? Kan hon vara deras frälsare? Och i så fall, kommer hon att lyckas frälsa den moderna, materialistiska människan?
   Månadens panel har gett sig ut på grönbete med risk för frälsning. Gänget som tycker till om Parkteatern i Stockholms föreställning Godspell, består av två studenter, en musiker och en ledig manusskribent. Deras medelbetyg på föreställningen är en svag 3:a.

Ava Letteryd, 19 år
Gör: Pluggar samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet
Bor: Skärholmen
Går på teater: Några gånger i månaden
Betyg: 3. Ytterst underhållande, men förvirrande

Vad tyckte du om Godspell?
– Det var mycket. Det blev lite förvirrande, kanske borde pjäsen vara lite mer strukturerad. Mycket coola effekter också, saker man inte trodde dök upp. Pjäsen framförde sitt budskapet, men det var för mycket av bibeln.

Vad var budskapet?
– Alla letade efter sin Gud. Änkan hade sina pengar, tränaren sin ”flow” och sen kom lapplisan och visade dom vägen. Pjäsen hämtade olika stycken ur bibeln.

Påverkade Godspell dig?
– Jag blev skeptisk mitt i pjäsen när jag insåg att det handlade om Gud. Men i slutet påverkades jag ändå när lapplisan skrek åt folket att vi är väldigt materialistiska. Det budskapet kan jag ta åt mig från bibeln.

Vad tycker du om konceptet med gratis parkteater?
– Stockholm blir mer levande. Det är också bra att de väljer udda områden att uppträda på, förorter till exempel. Folk har ofta inte råd med teater, men nu får de teatern mitt framför näsan.

Linus Wiklund, 19 år
Gör: Låtskrivare
Bor: Odenplan
Går på teater: När jag blir bjuden
Betyg: 3, underhållande men stundtals luddig

Vad tyckte du om Godspell?
– Bättre än jag trodde. Det var dock lite amerikanskt religiöst, svårt att köpa. Dessutom var alla personerna i pjäsen sysselsatta med något, de hade ett yrke. Så pjäsen berörde inte alla invånare som syftet verkade vara. De hemlösa då? Det var också dåligt ljud, så det var svårt att höra vad de sa och sjöng.

Hur tolkar du pjäsen?
– Det är ett uppenbart budskap. Godspell gör en nytolkning av bibeln. Det händer samma sak nu i det moderna samhället som då, Jesus blir korsfäst idag också. Som att de genom pjäsen vill säga ”Vi tror att människan har blivit bättre, men vi är likadana nu som då”.

Blev du påverkad?
– Ja, lite. Man blir påmind av bibeln. Jag tar inte åt mig av just deras gudsnack, men påminns om att budskapen i bibeln är värda att ta till sig.

Vem skulle du rekommendera pjäsen till?
– Troende människor. Jag själv har inte blivit frälst av den.

Kasia Narkowicz, 20 år
Gör: Studerar Genusvetenskap
Bor: Vårberg
Går på teater: Någon gång per år
Betyg: 2, kul men överdriven.

Vad tyckte du om pjäsen?
– Godspell var en propaganda för Gud. Den hade sina positiva delar, de försökte ta fram bibelns budskap, vilket är ju bra. Men stundtals satt man där och tyckte bara att det var jättetöntigt och för mycket bara. Jag är inte svag för musikaler heller.

Vad var budskapet och hur framfördes det?
– Budskapet var att vi, upptagna människor i dagens stressiga vardag, ska finna Gud och kunna leva vid hans sida utan att vända Honom ryggen igen. Budskapet fördes fram väldigt tydligt. Men jag hoppas det fanns lite mer bakom budskapet som har med det moderna samhället att göra, att det kanske handlar mer om att man ska finna sin egen Gud. Det var så jag tolkade det och jag hoppas att det var ett av budskapen, annars skulle pjäsen bara kännas alltför mossig.

Vem är pjäsen gjord för?
– Antingen för redan troende folk eller sådana som behöver en frälsning och lätt tar till sig av olika budskap. För oss andra kan det åtminstone vara en liten upplevelse, den starka stämningen genom hela pjäsen tar tag i en och släpper inte förrän efter de sista tonerna.

Blir du påverkad?
– På något sätt, ja. Jag tror att vi har glömt Gud idag. Jag blev inte omvänd och jättereligiös efter pjäsen, jag tycker inte att Gud är huvudsaken till ett lyckligt liv som pjäsen verkade syfta på. Men det kan finnas människor som behöver en liten uppmuntring till att tro på Gud, många kan vara unga människor. Det kan vara lättare för de att ta till sig av en moderniserad pjäs, och Godspell lyckas någorlunda bra med en sådan nytolkning.

Kim Pettersson, 20 år
Gör: Sommarledig, annars blivande filmmakare
Bor: Haninge
Går på teater: På tok för sällan, nästan aldrig
Betyg: 3, en framåtdrivande bibelberättelse

Vad tyckte du om Godspell?
– Överraskande. Godspell var Bibeln idag, Jesus idag. Men stundtals för pretentiös.

Hur tolkar du pjäsen?
– Det här är en nytolkning av Jesus liv och frälsning som presenteras idag, i det moderna samhället.

Blev du påverkad av pjäsen?
– Om man vet om, när man sätter sig där, att det kommer att bli en musikal om bibelns innehåll så kan man njuta av den moderniserade och framåtdrivande musikal den är. Påverkad blir man av allt, den ändrar dock inte min inställning. Jag får inte ens nya funderingar.

Vad tycker du om konceptet med gratis parkteater?
– Sättet har fungerat i 60 år och fungerar fortfarande. Folket finns överallt, det är bra att teatern placeras överallt också.

Ingrid Dahlberg: från Dramaten till Dalarna

Varför slutar du?
– Det är bra med en begränsad period tycker jag, en teater mår bra av cirkulation också på chefsnivå. Dramaten går bra nu, jag känner att jag gjort det jag kunnat göra för den här teatern, jag har nått de mål som jag satte upp för mig själv för dessa sex år. Skuldsaneringen är till exempel klar, därtill har teatern nu en buffert på 20 miljoner att ta av, om det skulle bli problem i framtiden. Det känns bra att ha i ryggen.

Hur skulle du summera din tid som Dramatenchef?
– Jag tycker att Dramaten, som tidigare varit lite sluten nu blivit öppnare och då menar jag inte bara ut mot samhället utan även inom kulturvärlden. Jag tillträdde ju under en orolig period. Nu finns det en helt annan känsla av trygghet bland teaterns personal. Lilla scenen är ombyggd, teatern fick en ny scen med Elverket och i sommar byggs tågvinden ovanför Stora scenen om. Många tekniska förbättringar har gjorts under min tid som chef och det är investeringar som är nödvändiga inför framtiden. Många nya skådespelare har också kommit till teatern under mina år och det känns väldigt roligt. Förra året nyanställdes fyra skådespelare och i år blir det tre. Det har också varit viktigt att kunna ta in så många unga skådespelare på Dramaten.

”Om jag kommer att arbeta med teater igen i framtiden – efter mina fyra år som landshövding som jag har framför mig – det vet jag inte. Men jag skulle helt klart vara öppen för det, absolut!”

Vad är det som driver dig?
– Det är nyfikenheten som driver mig att pröva på det som jag inte kan. Jag började med teater genom att skriva, först för tv, sedan för scenen. Inom tv höll jag på med dokumentärer och reportage i 20 år innan jag började skriva scenpjäser, bland annat för Stadsteatern i Stockholm. Nyfikenheten på verkligheten är min största drivkraft. Att jag har den här bakgrunden gör också att det känns lättare för mig att nu lämna Dramaten. Om jag kommer att arbeta med teater igen i framtiden – efter mina fyra år som landshövding som jag har framför mig – det vet jag inte. Men jag skulle helt klart vara öppen för det, absolut! Jag kommer visserligen att vara 65 år fyllda när jag slutar som landshövding, men kanske ändå. Jag har under de här sex åren på Dramaten så att säga ”fått teatern i blodet” och vill gärna hålla kontakten med teatern.

Just nu går Dramaten väldigt bra. Vad beror det på?
– Ja säg det … (Ingrid knackar i bordet) då måste jag fundera … Det främsta skälet är att det på Dramaten arbetar så många skickliga och begåvade människor från alla tänkbara yrkeskårer. Dramatens främsta tillgång är sin ensemble, och då syftar jag inte endast på de fastanställda skådespelarna utan även de som går på andra kontrakt. Dessutom finns det många skickliga regissörer här och vi har haft en spännande repertoar … det är verkligen svårt att peka ut något enskilt skäl till varför teatern går så bra. Svaret är nog snarare att det är flera faktorer som samverkar gynnsamt: det finns en intresserad publik som gång på gång återvänder till Dramaten och det finns en kunnig yrkeskår som lägger ned sin själ i arbetet. Man bör heller inte glömma att teatern fungerar mycket bra även tekniskt och administrativt, det finns en väl fungerande organisation. Och så har vi väl haft lite tur också!

Om du skulle framhålla något som du känner att du verkligen lärt dig av sex år på Dramaten, vad skulle det i så fall vara?
– Jag har lärt mig mycket om den konstnärliga processen och att inte ge efter för motgångar. Att aldrig, aldrig ge upp helt enkelt.

”Om man inte själv regisserar står man som teaterchef ett steg tillbaka, det blir ens roll. Även när man regisserar så måste det också bli ens roll, att vara en arbetsledare.”

Vad ser du för fördelar respektive nackdelar med att vara en teaterchef som själv regisserar eller en chef som helt inriktar sig på att vara teaterns arbetsledare?
– En teaterchef som själv regisserar kan knyta starka band med ensemblen i det konkreta arbetet på golvet. Om man inte själv regisserar står man som teaterchef ett steg tillbaka, det blir ens roll. Även när man regisserar så måste det också bli ens roll, att vara en arbetsledare. När man inte själv regisserar måste kunskapen om skådespelarna uppstå på ett annat sätt än när man jobbar tätt tillsammans. Det är en väldigt viktigt kunskap för en teaterchef att ha, utan den kan man inte rollsätta på ett bra sätt. Jag tycker ändå att de flesta skådespelare på teatern har haft bra uppgifter under min tid. En chef som själv inte regisserar har i gengäld mer tid att driva ”företagsdelen” av en teater. Det är också viktigt, den biten behövs för att göra en teater ekonomiskt solid och för att skapa en fungerande organisation. Det har för mig varit väldigt roligt att arbeta både som vd och som teaterchef: det är stimulerande att deltaga i många olika slags processer.

Känns det tråkigt att sluta på Dramaten?
– Ja, det gör det faktiskt. Det känns vemodigt.

Hur ser dina framtidsplaner ut, i sommar och om tio år?
– Om tio år, (skratt) jag brukar inte planera så långt i förväg! Den 12 juni slutar jag här på teatern. Sedan blir det par veckor på Fårö där jag har ett litet hus. Sedan börjar jag i Falun 1 juli. Men om tio år… jag har verkligen ingen aning. Jag tycker att det ska vara kul att jobba, och jag vill ha kul om tio år också!

Var i ligger utmaningen med arbetet som landshövding i Dalarna?
– Det roliga med mitt nya arbete är att jag kommer att arbeta inom områden som jag inte kan – där i utmaningen. Jag kommer dels att bli chef för Länsstyrelsen i Dalarna och dels kommer jag att bli landshövding i länet. Den rollen innebär bland annat att man är regeringens representant i länet, samtidigt som man är länets representant in mot regering och riksdag. Jobbet består framför allt i att skapa förutsättningar för samarbeten mellan i första hand stat, kommun och landsting – att försöka förena dessa parter i viktiga frågor. Jag tycker att det är bra att Dalarna – som är ett kulturlän – får en person som kommer från kulturområdet: det är en viktig kulturpolitisk markering. Jag ser framför mig en helt ny fas i mitt yrkesliv som jag hoppas skall bli rolig!

”Jag har aldrig varit engagerad partipolitiskt. Det kan man kanske tycka är en nackdel, men jag ser det som en fördel i min nya roll.”

Du har arbetat på tv, på teater och nu tar du dig an ett mer politiskt uppdrag. Var har du din identitet: som företagsledare, kulturarbetare eller som politiker?
– Jag har min identitet i allt detta – utom möjligen som politiker. Jag har aldrig varit engagerad partipolitiskt. Det kan man kanske tycka är en nackdel, men jag ser det som en fördel i min nya roll. Det innebär att jag kan förhålla mig öppet, jag kan föra samtal med flera parter samtidigt. Det faktum att jag inte har politiska ambitioner är något som underlättar för mig att göra flera saker samtidigt som verkligen intresserar mig.

Om du skulle ge den nya teaterchefen tre goda råd, vilka skulle det vara?
– Det vill jag inte, jag tycker inte att det vore så bra. Jag och Staffan för samtal regelbundet mellan fyra ögon. Men några allmänna råd skall jag inte ge. Det viktiga är att han gör på sitt sätt – det är i varje fall ett gott råd!

Intervjun är ursprungligen gjord på uppdrag av – och avsedd för – Dramatens
interntidning ”Strålkastaren”.

Teater med dopp

Järnafestivalen äger rum första veckan i juli i Ytterhjärna Kulturhus. Trots sitt breda program och närheten till Stockholm har den förblivit en ”doldis” bland Stockholms festivaler.   
   Även om det är lite komplicerat att ta sig till Ytterjärna om man inte har bil, är det värt besväret. I synnerhet om det är fint väder, då det kan bli en heldagsupplevelse som inleds med en lat dag i parken, där det finns badmöjligheter. Efter föreställningen kan man avsluta dagen med en skymningspromenad eller ett uppiggande kvällsdopp innan det är dags att åka hem.

Cirkuspiloterna och Lill Lindfors
Festivalen inleds söndagen den 30 juni med Cirkuspiloterna och Lill Lindfors. Ni som såg Cirkuspiloternas föreställning Virus 02 på Skeppsbron under Stockholms 750 års jubileum har nu möjlighet att se den del av föreställningen som spelades inomhus på Backstage. Därefter avslutar Lill Lindfors kvällen med konserten Triumf att finnas till. Under resten av veckan kan man njuta av pianospel av Roland Pöntinen, Mozarts kammaropera Bastien och Bastienne samt afrikansk körsång. Det blir dans av och med Benno Voorham, en holländsk dansare och koreograf vars föreställningar baserar sig på kontaktimprovisation. Därtill får man en möjlighet att möta dansformen eurytmi som har sina rötter i den tidiga moderna dansen i föreställningen A day in a fox life.

Festivalsommar: Danmark

Dancin’ World 02 15 juni-8 juli + Nycirkusfestival 4-21 augusti
Internationell världsdansfestival i Köpenhamn med gästande kompanier från bland annat Indonesien (Gumarang Sakti Dance Company), Elfenbenskusten (Tchétché), Burkina Faso (Kongo Ba Teria), Egypten, Turkiet, Japan, Brasilien, Benin, Venezuela och Vietnam.
Programmet »

Som en förlängning av denna festival presenterar samma arrangörer en nycirkusfestival 4-21 augusti, med grupperna Circus Baobab (Guinea), OkidOK2 (Belgien) och Compagnie du Hanneton (Frankrike).
Programmet »

Vikingaspel i Aalborg 18-13 juni
Mer info »

Vikingaspel, Jels, Jylland 28 juni – 14 juli
Mer info »

Helsingör gatuteaterfestival 31 juli-4 augusti
Traditionell gatuteaterfestival i hela Helsingör kommun. 20 familjeföreställningar med fri entré
Programmet »

Fanø Gadeteaterfestival 1-4 augusti
Fyra dagar med gatuteater på Nordbys gator, Fanø
Mer info »

Copenhagen Summer Ballet Festival 2-16 augusti
Balett under bar himmel för 12:e sommaren i rad vid Den Kgl. Veterinær- og Landbohøjskole, Frederiksberg. Alexander Kølpin från danska Kungliga Baletten erbjuder tre urpremiärer och en premiär tillsammans med internationella kolleger: Matjesh Mrozewskis Flames and ashes med musik av Philip Glass och John Zorn, Jiri Bubeniceks Spiegel im Spiegel med musik av Arvo Pärt, samt Lars Kaalunds Who’s afraid of Virginia Woolf uruppförs och Alexandre Bourdats Liapesanteur du Coeur premiärdansas.
Programmet »

Hamletsommar, Kronoborgs slott 7 – 21 augusti
Två urpremiärer blir det under den numera traditionella Hamletfestivalen vid slottet Kronoborg i Helsingör: Howard Barkers Gertrude – the Cry och Ong Keng Sens SEARCH: HAMLET.
Mer info »

Nordiskt teatermöte i Tórshavn 7-11 augusti
På danska Färöarna äger årets nordiska teatermöte rum. Detta är något av en ”branschträff”, men flera publikvänliga föreställningar kommer att ges. Exempelvis norsk dans i form av Jo Strømgrens There, isländsk teater i form av Hrafnhildur Gudmundsdóttirs Ta det lugnt Elektra (regi Vidar Eggertsson), Birgitta Englins och Upsala stadsteaters Elektra samt det nordiska samarbetsprojektet Macbeth, med skådespelare från Sverige, Finland, Norge och Färöarna och regissör från Litauen.
Mer info hos Svensk teaterunion »

Golden days festival 1-22 september
Teater, balett, utställningar och föredrag i Köpenhamn. Temat för årets festival är epoken som brukar kallas för ”Det moderna genombrottet”, vilket i Danmark syftar på perioden 1870-1890. Bland de medverkande ses exempelvis skådespelaren Ghita Nørby.
Festivalens webbsida »

PRIMO + Nordic Dance Meeting, 26 september – 2 oktober, Köpenhamn
En stor dansträff inklusive ett seminarium i Köpenhamn 28-29 september för att diskutera och analysera dansläget i de nordiska länderna. Dansfestivalen PRIMO äger rum både i Danmark och Sverige (Dansstationen i Malmö).
Mer info »

Internationell dansfestival i Stockholm

– Festivalen är ett forskningsprojekt vars syfte är att sätta igång olika processer och skapa nätverk mellan danskonstnärer, förklarar Linda Forsman syftet med projektet.
   Festivalen pågår i två veckor, där den första veckan riktas till dansare och består av klasser, workshops, öppna jam och diskussioner med de inbjudna koreograferna.

Dansare från hela Europa
Den offentliga delen av festivalen inleddes på Midsommaraftonen med Space Walk, en danshappening. Linda Forsman har dedikerat föreställningen till koreografen och kollegan Nancy Topfsom haft stor betydelse för henne personligen och i hennes arbete.
– Jag träffade Nancy Topf i Holland 1989, sedan inbjöd jag henne att samarbeta med mig på en sommarkurs i Dalarna –93. I den grönskande naturen i Dalarna tillkom Spacewalk och nu tänkte jag att det var ett fint tillfälle att göra den till minne av henne.
   På progammet står också gränsöverskridande scenkonst med koreografen Ornella d’Agostino och sångaren Xavier Rebut i La ballata dell’Errore där de utgår från vokal improvisation och sardinsk traditionell dans och folkmusik. Festivalen avslutas med två föreställningar av Linda Forsmans och Lou Lundqvists (Korda Art) senaste verk Lifescales som hade premiär i maj.

Urpremiär för ny Norénpjäs

Efter avslutat regiarbete i Berlin återvänder han våren 2003 till Riksteatern med ett nytt manus. Den nya pjäsen – som ännu inte har något namn – är en början till den avslutande delen Morire di Classe, en trilogi som påbörjades i slutet av 90-talet med Personkrets 3:1 och Skuggpojkarna.
   Handlingen tar avstamp i samtidens förtryck, gruppvåld och de motsättningar som genomsyrar vårt samhälle- en skoningslös uppgörelse med människans förmåga till grymhet.
   Arbetet med pjäsen kommer att ske tillsammans med skådespelarna.
   Andra aktuella Norénmanus just nu är exempelvis Kristian Petris filmatisering av Detaljer med premiär i augusti 2003, Stilla vatten på Judiska Teatern som ska regisseras av författaren själv med Sverigepremiär i oktober 2002 (urpremiären ägde rum i Berlin hösten 2001) och en Riksteaterturné till hösten med Tyst musik som hade urpremiär på Stockholms Stadsteater tidigare i vår i regi av Lennart Hjulström.
   

Festivalsommar: Italien

Verdi Festival, Parma tom 23 juni
Denna operafestival till Giuseppe Verdis ära började i maj och här sjungs BARA Verdi.
Verdi Festival »

Teatro Festival Parma, pågår tom 7 juli
Det var här Dramatens Don Juan gästspelade i maj, men festivalen är ännu inte slut. Fortfarande finns chans att se det franska allkonstverket Jaques Tati samt Hamlet.
Teatro Festival Parma »

Ravenna Festival, pågår tom juli ut
Brett program med exempelvis balett av Balanchine, Figaros Bröllop av Mozart, en dockföreställning med titeln A West Side Puppet Story samt en West Side Story utan dockor.
Ravenna Festival »

Operafestival, Verona 21 juni – 1 september
Den vackra amfiteatern i Verona ljuder av välkända, italienska (och andra) operor hela sommaren: Aida, Tosca, Il Trovatore
Programmet »

Festival dei Due Mondi, Spoleto 28 juni – 14 juli
”Festivalen för två världar” bjuder i år på Verdiopera i form av Macbeth samt Gian Carlo Menottis operor Mediet och Telefonen. I dansprogrammet finner vi bland annat Nederlands Dans Theater II och flamencodansaren Rafael Amargo. På teatersidan finns ett Indiskt teatersällskap som framför sin nya produktion Jalam. Dessutom kommer en för festivalen specialskriven pjäs att spelas. Titeln på den är Lucrezia B. Marionetteater blir det också i form av Törnrosa och Mästerkatten i stövlar.
Programmet »

Festival Puccini, Torre del Lago, juli-augusti
Stor hyllningsfest till Puccinis ära på utomhusscen i Toscana. Inget program färdigt ännu, men en säker gissning är att minst en av tre följande kommer att spelas: Tosca, Turandot eller Madame Butterfly.
Festival Puccini »

Rossini Opera Festival, Pesaro 9-23 augusti
Sedan 1980 har denna internationella hyllningsfestival till den store Gioacchino Rossini funnits. Här spelas BARA Rossinioperor. Teatro Rossini i Pesaro är förstås en av scenerna under festivalen.
Rossini Opera Festival »

Succé för Endre och August i New York

Både kritiker och publik var trollbundna av Bergmans tonsäkra tolkning av Schillers pjäs, även om de uttryckte sin sympati med de vanliga klichéerna om Bergmans psykologiska komplexitet. Och självklart avgudade alla de två kvinnliga huvudrollsinnehavarna: Lena Endre har varit relativt okänd i USA fram till förra årets premiär av filmen Trolösa. New York-borna var nu förtjusta över att få se samma skådespelerska framträda ”Live” på scenen. Och Pernilla August – bara något mera känd – tvingades av den nyfikna pressen att svara på de obligatoriska frågorna om hur det var att spela Shmi Skywalker i filmen Star Wars. Vad annat kan man säga till ensemblen än: ”Välkomna till Amerika.”

En amerikan i Göteborg

GöteborgsOperans baletts nye chef, amerikanske Kevin F Irving, är i motsats till Onne tämligen okänd för den svenska danspubliken. Irving inledde sin karriär hos Alvin Ailey Company. I mitten av åttitalet engagerades han av Les Grands Ballets Canadiens, där han så småningom utnämndes till premiärdansare. Han avslutade sin aktiva karriär hos Twyla Tharp Company. Därefter har han haft befattningar som balettmästare, administratör och iscensättare och har arbetat med bland andra The Australian Ballet, The Royal Ballet och Covent Garden. Från 1995 har han varit engagerad i Compania Nacional de Danza i Spanien som asisterande koreograf under kompaniets konstnärlige ledare Nacho Duato.
   Ur Göteborgsk synvinkel är just kopplingen till Duato speciellt intressant eftersom Duatos Duende var ett av de mest uppskattade verken i den nya repertoar som visats under senare år. Tack vare Irvings position hos Duato kan man nog hoppas på fler verk av den spännande, spanske koreografen.
   Det ser med andra ord ljust ut på chefsfronten både i Göteborg och Stockholm.

Balettchefer med fötterna på jorden
Den här gången har alltså operastyrelserna i både Göteborg och Stockholm avstått från att experimentera med dansare som går direkt från scenen till balettchefsrollen. Man tycks inte heller vilja ha häftiga kursändringar eller reaktionära återgångar, utan snarare en stabil utveckling. Därtill tycks man också ha insett att rollen som balettchef även handlar om praktiskt personalarbete eftersom man valt personer, som när de varit aktiva, engagerat sig i dansarnas yrkesmässiga villkor.

Riksteaterns VD i morgonsoffan

Det blir ett samtal som ska kretsa kring tidigare yrkeserfarenhet inom politik och humanitärt arbete samt – förstås – hans nya roll som vd för Sveriges största teater med tunga ensembler som Cullbergbaletten och Riks Drama på repertoaren.
   Programmet sänds måndag 24 juni kl 07.15 i tv4.
   

Sorgerlig tv-klassiker

Många vaknar med ångest efter midsommarfirandet och i den händelse att denna ångest skulle hänga i ända till på söndag, kanske det kan hjälpa att få lite proportion på eländet genom att ta del av Elvira Madigan och löjtnant Sparres tragiska kärlekshistoria.
   Historien om den vackra lindanserskan, som lämnade sin cirkus och rymde till Danmark med den gifte löjtnant Sparre, har tolkats många gånger, inte minst på scenen. Romansen slutade med att Sparre i desperation sköt både sin älskade och sig själv.
   Söndagen 23 juni klockan 13.30 är det alltså dags för en reprisering av Bo Widerbergs version, med Pia Degermark som Elvira och Thommy Berggren som löjtnant Sparre.

Festivalsommar: Irland

Anna Livia International Opera Festival 7-14 juli
Stor, internationell operafestival i Dublin med klassisk opera som Verdis Il Trovatore och modernare som Menottis Telefonen
Festivalens webbplats »

Galway Arts Festival 16-28 juli
Varietéföreställningar, performance, teater, satir och dans. Exempelvis en uppsättning av George Orwells tecknade serie Farmen
Festivalens webbplats »

Kilkenny arts festival 9-18 augusti
En hel del teater förmodas det att bli här. Programmet släpps i slutet av juni
Festivalens webbsida »

Dublin theatre festival 30 september – 13 oktober
Programmet släpps i juli
Festivalens webbsida »

Konspiration

Fyra skådespelare spelar fyra män, som i sin tur klätt ut sig till Bellman, Swedenborg, Linné och Gustav III. Deras plan är att mörda kungen och ersätta honom med en rysk dubbelgångare, men likt Björnligan i Kalle Anka lyckas de klanta till det mesta och råkar mörda sin egen kungakandidat. Flera gånger.
   Gruppen markerar tydligt att de har distans till sig själva och teaterns underliga värld, där teaterkungen förstås är tacksam att driva med. Kontrasten mellan de vita perukerna och de typiska teaterövningarna ger maximal effekt.
   Det här är sjukt roligt och den tajta ensemblen håller ett sådant grepp om publiken att man inte ens ifrågasätter varför man sitter kvar och hör på hur karaktärerna skryter om vem som klätt ut sig till den ballaste personen.

Besk brygd i midsommar

”Härmed tar jag mig friheten att hembjuda Svenska Dramatikens första Naturalistiska Sorgespel, och jag ber Er att icke lättsinnigt rata det att ni sedan må ångra Er…!”
   Så skriver Strindberg i ett brev till Karl Otto Bonnier 10 augusti 1888. Erbjudandet gäller Fröken Julie, och just för att inte framstå som lättsinnigt ratar förlaget stycket såsom ”alltför riskabelt, alltför naturalistiskt för oss”. En refusering som Karl Otto Bonnier sedermera betecknar som ”det största förläggarmisstag jag och min far någonsin gjorde oss skyldiga till”.
   Anders Carlberg har regisserat Radioteaterns uppsättning av Strindbergs naturalistiska sorgespel om grevedottern Julie som under en midsommarnatt låter sig förföras av sin fars betjänt Jean.

Festivalsommar: Kroatien

Eurokaz, Zagreb 24 juni – 3 juli
Stor, internationell festival med teater-, dockteater- och dansgrupper från bland annat Libanon, Sydafrika, Nigeria, Vietnam, Storbritannien, Frankrike, Beligen, Holland och förstås inhemska grupper.
Eurokaz »

Dubrovnik Summer Festival 10 juli – 25 augusti
Teater-, dans- och musikfestival. Programmet ej färdigt.
Dubrovnik Summer Festival »

Split Summer, 14 juli- 14 augusti
Teater-, musik- och operafestival. På programmet står bland annat uppsättningar av Heiner Müllers Quartet, David Harrowers Knivar i hönor, Verdis Aida, Koltès Roberto Zucco och Umberto Ecos Rosens namn.
Split Summer »

PIF, Zagreb 30 augusti – 6 september
En internationell och väletablerad dockteaterfestival som äger rum för 35:e året i rad.
Festivalens webbsida »

Lars Norén vinnare i Frankrike

Det är de franska kritikerpriserna – Palmarès du Syndicat de la critique – som har delats ut för 39.e året i rad.
   Dessa sprids över dryga tjugotalet kategorier inom teater, musik och – för första gången också – dans. Och i kategorin bästa utländska föreställning tog alltså Lars Noréns uppsättning för Riksteatern av Måsen priset, en föreställning som med framgång gästspelade på Théâtre des Amandiers Nanterre i april.

Nyskrivet på Teater Galeasen

Titel saknas ännu, men avslöjas kan att det är Susan Taslimi (senast aktuell med Kyss mina skor på Uppsala Stadsteater och filmen Hus i helvete), som ska regissera.
   Medverkar gör Noomi Rapace som fick något av ett genombrott med titelrollen i Linus Tunströms Kameliadamen på Orionteatern och som till hösten är aktuell i SVT:s Stora teatern, samt i långfilmen Blodsbröder av Daniel Fridell.
   Den andra rollen spelas av mångåriga Galeasenskådespelerskan Ingela Olsson som också är tv-aktuell till hösten i Ella Lemhagens Järnvägshotellet.
   Urpremiären av pjäsen äger rum 11 oktober.